YOUR EF

Jag tänkte berätta lite om varje resa, hur det gick till och hur det var. Det var min engelska lärare som tipsade mig om att ka med Ef språkresor då jag hade lite svårt för engelskan.


2007, den 14 juni åkte jag från Danmarks flygplats med min allra bästa vän. Vi skulle vara iväg 2 veckor och bo i värdfamilj. Redan på flygplatsen 05.00 hade vi fått vänner för livet, vänner jag än idag håller kontakten. Där träffades hela skåne gruppen och vi åkte tillsammans med en ledare till stockholm, där vi träffades allihoppa och åkte tillsammans. Vi blev placerade i en värdfamilj med två andra som åkte tillsammans, Sanna och lousie. Där vi bode var det inte två våningar utan det var som två lägenheter. så vi fick en hel lägenhet själv. vår värdmamma gjorde maten åt oss och vi fick matsäck varje dag. vi gjorde olika saker hela tiden, vi fick även fritid då vi hängde  på stranden och gick och shoppade. I skolan delar man upp sig efter hur mycket engelska man kan, så man kan komma med sånna som kan ungefär lika mycket som än själv. därav man lär sig från den nivån man är. VI åkte classic då så vi hade bara svenska klasskompisar och det var rätt bra då det var första året vi åkte samt vi var bara 13. Detta året trodde jag skulle bli allra bäst, och jag visste när jag bokade nästa resa att det absolut inte kunde bli bättre. Jag åkte med en kompis och då är det lite skillnad. Vi hade e helt unerbar tid och kommer aldrig glömma våra stunder. det var även på denna resan jag träffade Sandra, hon jag åkte med  med 2009.


Malta, St Pauls bay! <3

Jag skrev en låt till min grupp, några dagar innan vi skulle åka hem.

"minns ni dagen, som vi alla sågs?

det känns fortfarande som igår

men när jag känner saknaden, så kommer jag ihåg..

att det verkligen inte var igår

Ingen visste hur vår resa skulle bli.

inte ens jag som varit där, nästan hela mitt liv...

det var som ett äventyr, igen visste var ingen visste hur.

ingen visste när, ingen visste där. helt plöstligt blev man kär..

men nu så har vi ju lärt som här, när bussarna skulle gå..

kom man sent fick man stå..

jag blir snurrig av att tänka på, hur fort tiden där nere kunde gå..

alla dagar som vi hoppades så,

på att den hissen skulle kunna gå.

sönder en vecka, funka en dag. det var allt som den klara av..

men alla trappor var det ända vi såg, alla trappsteg som vi fick gå

men ni ska veta, vad många leenden ni givit mig..

ni ska veta, alla dom där tårar som jag fått för er..

och dom kommer att bli tusentals fler...

jag älskar er och kommer allid minnas våra stunder.

alla våra älskade sånger, alla era söta små bluder..

alla nätter alla timmar, som ni sov så söt

medan någon annan satt där, helt utan att vara trött

resan är slut, men vänskapen förblir

och så ska vara, i hela vårt liv.

tils hjärtat slutar att slå, tills benen slutar att gå. "

 

Här nedanför är en kort berättelse om mina resor, (dem 3 jag hade gjort då) detta skrev jag när jag var 16. mer detaljerat om varje språkresa kommer senare. har bott både i värdfamilj och på hotellet.

MINA SPRÅKRESOR MED EF

 

Jag heter Evelina och är 16 år men mitt äventyr började redan som 13åring då jag blev tipsad av min lärare att man kunde åka på språkresa och lära sig mer engelska, men utan föräldrar.

Jag kollade upp det och ganska snabbt stod det klart att jag skulle få åka till Malta. Jag valde St paul’s bay i Malta eftersom det var första gången jag åkte, och det stället passade mig perfekt då.

 

Allt började sommaren 2007 den 20/6 gav jag mig iväg och med mig, tog jag min allra bästa vän Hanna. Tiden gick så fort, och plötsligt satt vi där på flygplatsen fem på morgonen och hade redan skaffat nya vänner för livet och vi var inte ens på Malta, vi hade inte ens lämnat Sverige.

Vi bodde i värd familj och jag och Hanna bodde med två andra tjejer som kom tillsammans. Veckorna gick så fort och innan jag viste ordet av var vi på väg hem, på flygplatsen i Sverige lämnade jag efter mig 40 underbara personer.

Jag hade dem två roligaste veckorna i mitt liv trodde jag. Tills jag nästa år bestämde mig för att tjäna ihop pengarna själv och åka. Redan när jag hade tjänat min första hundring visste jag vart jag skulle åka, Malta. Det var ett självklart val, jag ville inte se något annat. Men denna gång skulle jag bo på global Village, där bodde alla från EF, runt om i världen på ett hotell.

 

Innan jag visste ordet av var jag där, igen. Samma plats, samma lukt samma värme fast på global Village och med helt andra vänner. Det var otroligt, alla aktiviteter dagarna in och ut, stränderna, turist affärerna discona, och skolan som vi gick till varje dag.

Det gjorde att vi sov ganska bra på natten. Haha

 

Jag hade varit en av de lyckliga som hade fått åka två gånger, till samma ställe.

En till sommar med EF, hade jag aldrig hunnit tjäna ihop till då det redan var vinter 2008, men lyckligt nog hade två super föräldrar som hjälpte mig, gusch vad tur att de gjorde mig!

 

Och så kom dagen, då jag skulle till Malta igen men denna gång med min underbara vän Sandra, som jag hade lärt känna på min första språkresa.

vi hade blivit väldigt bra vänner under tiden i Malta 2009 och träffades mycket här hemma i Sverige.

 

den 14/6 2009 bar det av från Malmö. När jag träffade Sandra på flygplatsen var det ett år sen jag såg henne sist. Det var och kommer alltid vara den bästa sommaren i mitt liv. Där satt jag på planet med två okända flickor, Malin och Erika. Efter bara några få minuter kändes dem som mina egna syskon. Vi hann berätta hela vårt liv innan vi ens hann lyfta med planet.

Jag vill verkligen tacka EF. Ledarna blir inte som lärare, utan som syskon.

Jag är 16 och får vänta några år, men när jag växt till mig så ska även jag bli ledare för EF.

vi i min grupp var 65 stycken, tänk er 65 stycken i en och samma grupp?

Alla blev som syskon och jag älskar dem allihop och ångrar ingenting

så många skratt med er SES250 men så många tårar.

Den ända tanken som skrämmer mig är tanken på vad jag skulle kunna ha gått miste om.

Gör som mig, åk med EF och få världens bästa sommar, och minnen som aldrig suddas ut.

 

hälsningar Evelina Larsson